Liz & idicsh- Försöker glömma.

Vers:

Vill inte se, vill inte höra, vad mera finns det att ens göra ?
Att le, får mig bara att börja se.
Se klarare för varje dag som går, om vad som egentligen pågår.
Orden du sa, hur är det du verkligen vill ha ?
Du var ljuset för varje natt, du var min ovärdeliga skatt.
Men hjärtat du gav, det gick av...
Dina blåa ögon, och ditt bruna hår, det var det som läkte alla mina sår.
Jag gav dig allt jag kunde, men allt försvann på några sekunder.
Varje natt hör jag din röst, fortfarnde är det min dagliga tröst.
Så som hjärtat slog, men flamman i mitt hjärta den dog.
Allt med dig var så lätt, jag minns när du verkligen höll mig tätt, det kändes så himla rätt.
Alla tjejer som ville ha dig, så valde du mig.
Så du log, innerst inne kunde jag inte få nog.
Kärleken kanske är blind iallafall, dagen du stack, vart himlen grå och kall.
Du sa föralltid, du sa att du skulle vara min prins ifall det blev krig.
När du höll mig i din famn, kunde jag se hur stjärnorna stavade ditt namn.
Tårarna rinner, och själen den brinner.
Den finaste som fanns, vart tog det vägon någonstans ?

Ref:
När jag sjunger denna sång, så vill jag påminna hur det var när vår kärlek var lång.
Överlever jag, det får jag reda på nästa morgondag.
Jag kan inte förändra mig för dig, men jag kan veta att du var den rätta för mig.
Känslan du gav, det gav tillbaka ett hårt slag.
Du gjorde livet så fint, förstår du att du var väldigt unik ?
Ibland drömmer jag om att du ligger vid min sida, det är bara då jag inte kan lida.
Saknaden av dina andetag, det verkligen tar.
Tar hårt i hjärtat, där du orskade denna otåliga smärta.
Du sa  bara hejdå, sedan började du sakta att gå.
Du fortsatte ditt liv på egen hand, och sakta rann jag ut som sand.
Ensam mörkret, sitter jag och tittar ut genom fönstret.

Vers:
Du var som en ros, som slagts ut, men nu har du hittat ett slut.
Jag kan inte hjälpa det, att det var mitt hjärta du slet.
Dagen vi vart ett, redan då kände jag att det var rätt.
Varje morgon jag vaknar, så känner jag hur mycket jag faktist saknar.
Saknar minnen vi har haft, men det jag inte saknar är kärleken du tatt.
Jag är osynlig nu, jag betyder inget eller hur ?
Bilderna på dig, kommer alltid finnas i själen inom mig.
Varje ord var sant, men du tryckte ut mig mot vägens kant.
Dina ögon var dom finaste jag sett, att vara mig själv med dig var så lätt.
Du var min klippa, jag trodde att jag skulle kunna slippa...
Slippa tårarna för mina kinder, och försöka glömma dina ögons tinder.
Oh, baby, varför är det så här, jag vill bara få tillbaka allt det där.
Kärlek kanske inte är menat för mig, men det var det verkligen med dig.
Tiderna med dig var magska, nu i mörkret är dom bara tragiska.
Jag ser regnet ute falla, och jag känner hur vinden den kallnar.
Jag vill skrika ut ditt namn, och springa till din famn.
Varje gång du rörde mig med dina underbara läppar, var då jag slutade deppa.

Ref:
När jag sjunger denna sång, så vill jag påminna hur det var när vår kärlek var lång.
Överlever jag, det får jag reda på nästa morgondag.
Jag kan inte förändra mig för dig, men jag kan veta att du var den rätta för mig.
Känslan du gav, det gav tillbaka ett hårt slag.
Du gjorde livet så fint, förstår du att du var väldigt unik ?
Ibland drömmer jag om att du ligger vid min sida, det är bara då jag inte kan lida.
Saknaden av dina andetag, det verkligen tar.
Tar hårt i hjärtat, där du orskade denna otåliga smärta.
Du sa  bara hejdå, sedan började du sakta att gå.
Du fortsatte ditt liv på egen hand, och sakta rann jag ut som sand.
Ensam mörkret, sitter jag och tittar ut genom fönstret.

Intro.