För varje dag, med henne tänker jag att det borde vara jag.
När du håller hennes hand, är det jag som rinner ut som sand.
Efter bara några dagar, så börjar det för mig att klarna.
Att du inte är den jag trodde du var, fyfan för allt du sa.
Jag trodde allt var sant, men i slutet visade det sig att vara falskt.
Du säger inte ens hej, du sitter bara där med din falska lilla tjej.
Du sårade mig i djupet av mitt hjärta, finns ingen glädje bara smärta.
När jag sa att jag älskade dig, menade jag det, för du var ljuset för mig.
När du kysste mig, var det som att hela tiden stannade och jag bara var med dig.
När vi låg där i sängen, fan det händer inte längre.
Skulle bli ett år om en vecka, men lågan har redan hunnit släckas.
Tiden med mig, betydde det ens det minsta för dig ?
Du var så unik, nu är ingenting sig likt.
Du fick mig att le, bara av att dig få se.
Du fick mitt hjärta slå dubbla slag, men du vill hellre vara hennes andetag.
Jag försöker glömma dig, men du vet ju att jag fortfarande älskar dig.
Du sa att du aldrig skulle lämna mig ensam, du skulle alltid låta mig vara i din famn.
Fan vilken lögn du drog, shit tänk att du gjorde så jag log, kanske bäst att du drog.
Mina andetag skulle leva för dig, men eftersom du blåste bort som en vind för mig, skaffade du dig en ny tjej.
Ditt spel kommer inte räcka länge till, men du gör som du vill.